Start >> Vattenanalys >> Ordlista

Förklarande ordlista över vattenekologiska termer som används på www.kleander.com

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

 

Begrepp/term (begreppområde)
Förklaring.

 

Alkalinitet (kemisk vattenanalys)
En sjös förmåga att tåla försurning och bibehålla acceptabel pH-nivå mäts i alkalinitet. Sjön har alltså en hög förmåga att neutralisera syratillförsel.

Alkalinitet är ett mått på vätekarbonatkoncentrationen (för sötvatten). Låg alkalinitet innebär att vattnet är känslig för försurade ämnen. Hög alkalinitet ger god motståndskraft mot försurning. I områden där marken innehåller lättvittrade mineral (t.ex. kalk) är alkaliniteten ofta hög eftersom vittringen frigör vätekarbonatjoner.

En ungefärlig klassificering av alkalinitetshalten kan ges enligt följande tabell:

Benämning
Alkalinitet i mg/l
Tolkning

Mycket hög alkalinitet

>180

Tillräcklig alkalinitet för att bibehålla pH-nivån

Hög alkalinitet

60-180

Tillräcklig alkalinitet för att bibehålla pH-nivån i en lätt försurad sjö

Måttlig alkalinitet

30-60

Otillräcklig alkalinitet för att bibehålla pH-nivån i område med syranedfall

Låg alkalinitet

10-30

Otillräcklig alkalinitet för att ge stabil och acceptabel pH-nivå

Mycket låg alkalinitet

<10

Alkaliniteten ger oacceptabel pH-nivå

Alkalinitetsvärdets vattenekologiska betydelse ska givetvis bedömas i samband med sjöns pH-värde, sjöns sulfattillskott och övriga omständigheter men ovanstående tabell ger ändå en fingervisning.

Se även pH-värde.

 

Ekmanhämtare (utrustning för vattenanalys)
Utrustning för provtagning av sediment. Används för att ta bottenfaunaprover i en sjö.

 

Färgtal (kemisk vattenanalys)
Vattnets färg mäts i dess färgtal. Färgen beror främst av vattnets innehåll av organiska ämnen men påverkas även av järn- och manganföreningar.

 

Konduktivitet (kemisk vattenanalys)
Konduktivitet ger ett mått på vattnets elektriska ledningsförmåga. Hög konduktivitet innebär att vattnet leder ström bra. Den elektriska konduktiviteten mäts med hjälp av det elektriska motståndet mellan två elektroder i en vätska. Ämnen som t.ex. salt, upplöst i vattnet sänker det elektriska motståndet och ökar därmed ledningsförmågan, konduktiviteten.

De kemiska förklaringen till detta är att kom koksalt (NaCl) tillsätts i vatten bryts saltet ned i sina beståndsdelar, jonerna: Na+ och Cl-. Dessa joner är laddade partiklar som styr det elektriska motståndet i vattnet.

Konduktiviteten i en sjö är intressant eftersom den ger information om antal lösta joner. Om konduktiviteten i en sjö har ökat markant under en viss tid har antalet lösta partiklar ökat. Denna alarmerande ökning kan t.ex. bero på att avloppsvatten pumpats ut i sjön.

 

 

KRUT
Ett miljödatasystem som används för att standardisera metodiken vid kemisk analys. För att tydligt definiera den typ av metod som används vid en kemisk analys kan en så kallad KRUT-kod anges.

 

Metaller i en sjö (kemisk vattenanalys)
De metaller som finns i en sjö kan till exempel vara: koppar, bly, zink, nickel eller järn. Höga halter av vissa metaller kan bero på vattenföroreningar som är viktiga att upptäcka och förhindra. De kan även bero på skiktning och dålig omblandning av vattenmassan.

 

Nätansträngning
Ett mått som används då man fiskar med översiktsnät. En nätansträngning innebär utläggning av ett översiktsnät under en natt.

 

pH-värde (kemisk vattenanalys)
pH är ett mått på surhetsgraden av ett vattenprov. Den normala surhetsgraden för en sjö är ca 6,5 eller mindre. Om en sjö blir försurad kommer livet i sjön förändras. Många arter är mycket känsliga för försurning (t.ex. kräftor och musslor) och dör om pH-värdet blir mindre än 6. Fiskar är mer tåliga men dör till slut om pH-värdet understiger ca 4,5.

Kemitekniskt står det för omvända logaritmen av vätejonkoncentrationen. Det innebär att för varje enhet som pH-värdet sjunker har vattnet blivit 10 gånger surare. När man i vardagligt tal säger att "en sjö utsätts för försurning" innebär det att antal vätejoner som tillförs sjön är större än de som neutraliseras eller förs bort. Dessa extra vätejoner kan tillföras via surt regn (innehåller luftföroreningar som svavel och kväveoxider) eller från vatten som transporteras till sjön genom försurade marker.

Sjöar i ett kalkrikt jordområde har större motståndskraft mot försurning eftersom kalken som finns på sjöns botten kan under lång tid buffra de sura vätejonerna.

 

Ruttnerhämtare (utrustning för vattenanalys)
Utrustning för provtagning av vatten. Ruttnerhämtare är den i Sverige vanligaste provtagartypen. Den används för att hämta upp vattenprover från olika djup. Ruttnerhämtaren löses ut med lod vilket ger ett exakt värde på djupnivån för provtagningen.

 

Sedimentprovtagare (utrustning för vattenanalys)
Ett instrument för att ta prover av sediment på sjöbottnar eller vattendrag. Exempel på en sedimentprovtagare är ekmanhämtare.

 

 

Skrivande ekolod (utrustning för vattenanalys)
Vanliga mindre avancerade ekolod ger endast en mätning separat. Ett skrivande ekolod ger en kurva över vattendjupet. Med dessa data kan man rita upp djupkartor över sjön.

 

 

Syrgas (kemisk vattenanalys)
Syrgashalten i ett vatten anges ofta i mg/l. Syrgas tillförs vattnet främst via fotosyntes och turbulens (från vindpåverkan i sjöar och hav eller fall i rinnande vatten). Syreförbrukningen i ett vatten hänger starkt ihop med nedbrytningen av organiskt material. Se även syrgasmättnad.

 

 

Syrgasmätare (utrustning för vattenanalys)
Mäter halten syrgas i ett vatten.

 

 

Syrgasmättnad
eller syremättnad, anger hur stor andel av den maximala syrgashalten som föreligger. Syremättnaden är främst beroende av dess temperatur, men även salthalt och lufttryck har betydelse. När allt syre förbrukats bildas bland annat svavelväte.

 

TOC, totalt organiskt kol
Ett mått på mängden organisk substans.

 

Översiktsnät (utrustning för vattenanalys)
Översiktsnät är en standardutrustning som används vid provfiske. Syftet är oftast att göra en grundläggande kartläggning av fisksamhället i en sjö. Man undersöker mångfald, artsammansättning, storleksfördelning, fiskbiomassa, fisktäthet m.m.

Man kan även spara ett antal (ofta defekta) fiskar för att använda som referensmaterial för framtida miljögiftsanalyser.

Vid redovisning anges ofta antalet nätansträngningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

maila: webmaster